Sengångare trivs i lugna miljöer där de kan ta sig fram långsamt utan problem och utan störelsemoment. Vackra platser med många kamrater, utan fiender och hot. Sengångarna är inte lata, de gillar bara att ta tid på sig och att utföra saker lååångsamt.

Sengångaren Marika bor ute på landet på Gotland. Hon har inte alltid varit en sengångare men har efter sommaren blitt mer och mer förvandlad och nu är hon verkligen en seeeg seeengångare XD kanske den segaste som finns i mänsklig form.. Spelar ingen roll hur länge hon sover, när hon stiger upp.. hon är alltid bara allmänt SEG XD Bara tanken på att hon inte har någon energi gör henne trött. När en ungdomlig sengångare somnar kl nio på kvällen, utan att ha ansträngt sig något speciellt under dagen.. ja då vet man att något är fel =P Anledningen kan tros vara bristen på solljus under dessa korta höstdagar. När klockan slår fem är det bäcksvart ute på vischan och huvudet säger att nu skall man sova. Men några egentliga konkreta fakta på varför denna energiförlust har infunnit sig finns dock icke.

Detta märktes om inte annas, rätt mycket just denna morgon, då sengångaren Marika återigen fick stiga upp tidigt för att åka till en arbetsintervju inne i Visby på ett mycket väletablerat, välkänt företag. Att köra bil in var bara det en ansträngning.. gäspningarna avlöste varandra och dimman skingrades knappt av de första solstrålarna. När hon väl kom fram hittade hon inte någon ringklocka att ringa på så att hon kunde komma in i själva byggnaden. Detta bidrog till att hon nästan kom försent + höll på att frysa ihjäl då hon avvlagt sig vinterjackan hemma. Trots dessa missöden lyckades hon till slut göra entre och möttes av någon av personalen i ingången. Han försvann snabbt in, utan att säga något om vart hon skulle gå, vem hon skulle prata med och inte heller ens om/var hon skulle göra av ytterkläderna. Försiktigt smög hon in i lokalen och möttes snabbt av ljudet av en skällande hund och två, på höjden ställda, skokartonger i en dörröppning. Hon såg dock ingen hund men när hon tittade ner bakom de små kartongerna sån något litet hårigt hoppa upp och ner. Det visade sig vara chefens hund och hon hade iaf kommit rätt. Chefen frågade henne om hon var hundrädd. Sengångaren Marika tittade på honom som om denna fråga möjligtvis månne innehålla en gnutta ironi samtidigt som hon svarade med ett snett, halvhjärtat leende att nä, hundrädd var hon inte, tvärtom så berättade hon att hon älskar hundar och har en stor själv hemma. Efter denna introduktion satte de sej ner alla 5. Ja, det visade sig befinna hela fem varelser i rummet vid intervjutillfället. Sengångaren Marika, den hoppande lilla hunden me läskiga fasett ögonen, chefen, hans bror och personalchefen. Med ytterkläderna på lyssnade sengångaren Marika till det chefen sade. Eller iaf försökte då hennes ögonlock ännu tyngdes av sömnen från nattens drömmande. Dessutom envisades hennes ögon med att rinna då sengångaren Marika försökt sminka över hennes uppenbara trötthetstecken framför toaspegeln tidigare under morgonen. Detta visade sig vara ett stort misstag och snart såg sengångaren Marika mer ut som en panda än en sengångare. Hon gjorde dock ett tappert försök att låta intelligent och passande för jobbet men med rinnande pandaögon vs en smärre risk att hon sett ut att inte ha alla hästar hemma då tröttheten tagit över så vart nog det  första intrycket inte det allra bästa.

Ja, som ni förstår har sengångaren Marika det inte alltid så lätt och hon funderar istället nu på att försöka göra karriär genom att ersätta sengångaren Zid i Ice Age 4 (om det nu ens blir en fjärde) alternativt spela mot honom då han är en stor idol för henne.

Så kom ihåg alla sengångare! Hann ni inte fram till det ena målet så finns det förhoppningsvis ett annat längre fram. Och man kan ju alltid försöka hitta genvägarna ;o)

Peace out.